Ikon Tema RAR Liten

Nr 1-2014 - Försörjningsmått

Försörjningsmåttet ger en samlad bild av försörjningsersättningarna - försörjningsstöd, socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring -  över tid och vad det innebär i kostnad per invånare (16-64 år) och dag i länet. 


Analysera med försörjningsmåttet

Vi kan inte påstå att det är bra eller dåligt att en kommun har en hög eller låg kostnad i någon del av försörjningsmåttet. Men vi behöver gemensamt fördjupa analysen inom områden där kostnaden exempelvis är hög eller låg eller när vi ser att utvecklingen avviker från andra områden. I bilagor finns tabeller och kommentarer som utgör ett axplock av vad som är möjligt att göra. De är långt ifrån kompletta och möjligen inte de viktigaste. För det krävs en mycket mer fördjupad analys, framförallt av verksamhetsansvariga.

Försörjningsmåttet anger kostnaderna för försörjningsstöd, sjuk- och rehabpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd och a-kassa. Kostnaden anges i kronor per invånare och år. Hela befolkningen i åldersintervallet 16-64 år ligger till grund för statistiken, inte enbart de personer som erhållit ersättning. Försörjningsmåttet redovisas totalt, men det är också möjligt att se hur stor del respektive ersättning utgör.

Geografiskt redovisas måttet per kommun, Sörmlands län samt riket vilket innebär att man kan göra jämförelser mellan dessa tre nivåer och mellan kommuner.

Underlaget till Försörjningsmåttet sammanställs till och med 2014 av Försäkringskassan. Från årsskiftet övergår man nationellt till att använda måttet ”Helårsekvivalenter”. Det är samma kostnadsslag som Försörjningsmåttet men beskriver antal individer istället för kostnader. (Det benämns helårsekvivalenter då deltidsersättningar är omräknade till heltidsersättningar – Om två personer fått en halv ersättning vardera räknas de som en person.) För Sörmlands del planerar vi för att redovisa Försörjningsmåttet även efter årsskiftet och vi får då möjlighet att följa såväl Försörjningsmått som helårsekvivalenter på kommunnivå.

Eftersom Försörjningsmåttet är ett aggregerat mått, kostnaderna fördelas på hela befolkningen, ska det ses som en indikator. Det är inte möjligt att dra bestämda slutsatser, exempelvis att påstå att det är bra eller dåligt att en kommun har en hög eller låg kostnad i något avseende. Måttet indikerar att man kan behöva fördjupa analysen inom områden där kostnaden exempelvis är hög eller låg eller att utvecklingen avviker från andra områden.

Syftet med temat om försörjningsmåttet är att uppmana till ett ökat användande av måttet. Det ger stora möjligheter till jämförelser mellan kommuner och län, utveckling mellan olika kostnadsslag samt hur enskilda kostnadsslag utvecklats över tid.

I tabeller som sammanställts redovisas Försörjningsmåttet årsvis 2007-2013. Det redovisas per område, per kostnadsslag och slutligen respektive kostnadsslags andel i procent av det totala måttet. Totalt sju tabeller. Vidare finns en tabell som visar utvecklingen i Sörmland jämfört med utvecklingen i riket under perioden. Slutligen finns en tabell där högsta och lägsta totalmått framgår och där det går att se differensen mellan högsta och lägsta kommunmått.
Klicka här för att se tabellerna.

Ta del av tabellen som visar utvecklingen i Sörmland per kommun sedan 2003  Se även utvecklingen i länet sedan 1998 och riket sedan 2007.

Statistiska Centralbyrån (SCB) tar fram statistik över andel bidragstagare, som försörjs med sociala ersättningar. Tabell och diagram över länets utveckling av försörjningsmåttet samt SCB:s statistik 1999-2013.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sormlandskarta F Matt Kv2 2014 (1)

 

 Utvecklingen i Sörmland - ett axplock

  • Kostnaden för försörjningsstöd ökat under perioden. År 2007 var kostnaden 4,85 kr och den har ökat till 7,01 kr 2013.
  • Det ekonomiska biståndets andel av det totala måttet har ökat från 7,9 % 2007 till 12,4 % år 2013.
  • Kostnaden för sjuk-och rehabpenning minskade perioden 2007-2010 för att sedan öka.
  • Kostnaden för a-kassa har minskat under hela perioden.
  • Kostnaden för sjuk- och aktivitetsersättning minskat från 28,67 år 2007 till 20,59 år 2013. Den andelen av försörjningsmåttet var 46,7 % 2007 och 36,3 % 2013.
  • Förändringarna ovan avser länet, de enskilda kommunerna har samma utveckling men med lokala avvikelser.