Vedad Begovic är etnolog i grunden och en av grundarna för projekt Klara, som han nu även projektleder. Med 14 år som integrationsstrateg på ledningskontoret i Eskilstuna kommun har han stor erfarenhet av att arbeta med utlandsfödda kvinnor. Projekt Klara har fyra delprojekt som i samarbete med Arbetsförmedlingen pågår i Eskilstuna, Oxelösund, Flen och Katrineholms och Vingåkers gemensamma förvaltning för vuxenutbildningsfrågor, Viadidakt. Vedad berättar:

– Jag skrev ansökan för projekt Klara för att jag ser att det fortfarande finns behov i samhället för att kunna inkludera dessa kvinnor, det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat, berättar Vedad.

En anledning till kvinnornas svårigheter att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige är att kvinnor ofta haft bristfälliga möjligheter till utbildning och arbete i sitt tidigare liv, jämfört med män. Men också att de verksamheter som syftar att hjälpa kvinnorna mot egen försörjning inte haft tillräckligt användbara insatser.

Madeléne Buskas är utbildad beteendevetare, delprojektledare i Klara och jobbar på enheten för Egen försörjning i Flen. Hon anser att samverkan mellan kommunal, regional och statlig verksamhet måste stärkas för att på bästa sätt skapa förutsättningar för målgruppens integration och inträde på arbetsmarknaden.

– Idag är dessa kvinnor en outnyttjad arbetskraftsresurs som samhället går miste om. Våra verksamheter måste vara reflexiva kring arbetssätt och metoder gentemot olika behov för att snabbt kunna ställa om när förutsättningar ändras. På organisationsnivå syftar därför projektet även till att vi i våra verksamheter på sikt ska jobba på ett mer ändamålsenligt sätt utifrån målgruppens behov, säger Madeléne.

För att nå målet med projektet och ge deltagarna rätt förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden har de fått ta del av olika aktiviteter.

– De har fått arbeta med suggestopedi för att bli bättre på svenska, samhällsorientering, arbetsmarknadskunskap, föräldrastöd och hälsoskola. Och i den lokala ledningsgruppen arbetar vi redan nu med att skapa förutsättningar för implementering när projektet är slut 2022, berättar Madeléne Buskas.

Men det räcker inte bara att stötta kvinnorna för att de ska kunna närma sig egen försörjning. För att stärka kvinnornas position i samhället till fullo krävs också ett mer omfattande perspektiv med jämställdhetsinsatser som motverkar större patriarkala strukturer. Att belysa de problem dessa strukturer medför och att lyfta fördelarna med kvinnans frigörelse är nödvändigt ur både individ- och samhällsperspektiv.

Vedad Begovic berättar vidare att det främsta syftet med projektet enligt honom är social inkludering – att kvinnorna ska känna sig delaktiga i samhället. Att de ska känna att de har kunskap om det svenska samhället och att de har både medborgerligt och politiskt inflytande. De ska bli stärkta i sig själva, och förstå att de själva besitter en stor potential.

– I andra kulturer ställs större krav på kvinnor än män hemma i familjen, där hon främst ska se till familjens behov före sitt eget. Kvinnan kommer ibland som en del av en familj till Sverige, som någons mamma, syster eller dotter, inte som egen individ. Och det är där samhället ska kliva in och frigöra henne från familjens förväntningar, menar Vedad.

Med projekt Klara hoppas man inte bara förbättra deltagarens tro på sig själv och de sociala kontakterna, man hoppas även förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos de kvinnor projektet vill hjälpa. Flera studier, bland annat från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, har visat att det är vanligare att utlandsfödda i Sverige har en sämre fysisk hälsa än svenskfödda. Det kan bero på en rad av socio-ekonomiska faktorer som brist på tillgång till arbete, socialt utanförskap och diskriminering. För att inte tala om bristen på kontroll över det egna livet och osäkerhet inför framtiden.

På grund av Covid-19 har ingen insats avslutats ännu, men Madeléne berättar att de redan nu har sett positiva stegförflyttningar hos individerna och responsen har varit god.

– På organisationsnivå är min upplevelse att det inom kommunen råder en positiv inställning till projektet. På individ- och gruppnivå ser vi att deltagarna är mycket positiva till insatsen i stort, men att det finns en rädsla att även denna insats inte ska leda till en varaktig förändring i deras livssituation utan bli en insats i raden av många.

Madeléne berättare vidare att de försöker underlätta deltagarnas rädsla inför framtiden genom att vara tydliga med information om insatsens syfte och mål. Då de vet att det bidrar till en ökad känsla av sammanhang. Hon fortsätter:

– Vi vill göra en så kvalitativ insats som möjligt, vi använder oss av beprövade metoder och har som ambition att det ska finnas något som tar vid när insatsen i Klara är slut, studier, praktik, arbete och så vidare. Utvärdering och uppföljning av insatsens delar är verktyg vi använder oss av för att se till att vi gör rätt saker för individen.

Att projekt Klara kommer lämna avtryck på både deltagare och ansvariga finns det ingen tvekan om. Vedad avslutar:

– Det jag kommer att ta med mig är kunskap och medvetenhet om vilken potential som finns hos de deltagande kvinnorna. Den potentialen måste tas tillvara för deras egen skull, och för samhällets bästa. Det är viktigt att inte tänka på en grupp människor som resurssvaga, svåra att förändra eller rent av hopplösa. Alla kan och vill bidra till samhällsutvecklingen genom arbete, genom personligt engagemang och politiskt och medborgerligt inflytande, om samhället i sin tur visar intresse för dem och får dem att känna sig erkända och behövda.