TUNA – Strängnäs

Bakgrund

TUNA i Eskilstuna startade som ett projekt inom arbetsförberedande rehabilitering för personer med dokumenterad psykisk ohälsa under hösten 2008. Medverkande myndigheter var Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Eskilstuna kommun. Projektet finansierades av Samordningsförbundet RAR och redovisade goda resultat på individnivå. Sedan våren 2012 är TUNA en del av ordinarie verksamhet med en, av LSG, utsedd styrgrupp. Utifrån det ökande behovet av insatser för målgruppen och med de goda erfarenheterna från TUNA i Eskilstuna, vill nu LSG Strängnäs i samverkan med LSG- och TUNA Eskilstuna, starta och bygga upp en likvärdig verksamhet i den egna kommunen. TUNA är ett inarbetat ”varumärke” utifrån kvalité, arbetssätt och metod som känns angeläget att behålla och sprida i länet. Intentionen är därför att bygga vidare på det koncept som finns och ta tillvara erfarenheter och samordningsvinster för att kvalitetssäkra ett bättre och effektivare resursutnyttjande.

Målgrupp

Personer med dokumenterad psykisk ohälsa som ofta anses för friska för vård och för sjuka för att tillgodogöra sig arbetsförmedlingens insatser. Inom de närmsta åren beräknas också många unga vuxna med ADHD övergå från Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken till Vuxenpsykiatrin. Detta kommer att innebär ett utökat behov av rehabiliteringsinsatser för denna typ av neuropsykiatriska funktionshinder som berör samtliga myndigheter vilket ytterligare pekar på behovet av en TUNA verksamhet i kommunen. I Eskilstuna är det i dagsläget ca 110 deltagare inskrivna och det finns 4,5 arbetscoacher och 1,0 samordnare. I de flesta sammanhang anges att Strängnäs motsvarar ungefär en tredjedel av Eskilstuna vilket i detta hänseende skulle innebära ca 40-50 deltagare med 2,0 arbetscoacher och gemensam samordnare med TUNA i Eskilstuna. Inskrivningstiden är max ett år och intagning sker genom aktualisering till remissgruppen som består av tjänsteman från medverkande myndigheter. Remissgruppen sammansätts och utses i god tid innan start av verksamheten TUNA i Strängnäs.

Mål

• Målet är att 40 % av projekt deltagarna har gått vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering och 10 % till arbete eller utbildning. När deltagare inte kan gå vidare i rehabiliteringskedjan ansvarar remissgruppen för att personen kommer till rätt myndighet och får möjlighet till rätt stöd/instans.
• Ett övergripande mål för verksamheten är att samverkan mellan berörda parter ska förbättras så att man undviker att personer hamnar mellan stolarna.

Organisering

Eskilstuna grundlade sin projektidé TUNA under en treårsperiod. I planeringen för TUNA i Strängnäs utgår vi från en projektperiod om 18 månader vilket motsvarar halva tiden för Eskilstunas projektperiod. Detta motiveras, trots fördelen med möjligheten att ta tillvara erfarenheter och kompetens från ”moder-projektet” där samverkansgruppens intention är att Eskilstuna TUNAverksamhets arbetssätt och metoder ska implementeras på ett positivt sätt med inriktning mot kvalitet. En omständighet är att Strängnäs är en mindre kommun med avsevärt begränsat spelutrymme bland annat inom ekonomin och kvalificerade personella resurser men också i behovet av en trygg startsträcka för att kunna samverka fram en fungerande verksamhet för underlag till överenskommelser som håller över tid. En ytterligare försvårande omständighet är att det i Strängnäs tar längre tid att bygga upp ett fruktbart kontaktnät med arbetsgivare. Vi menar att det därför är motiverat med en ur perspektivet något längre projektperiod med balanserad uppstarsfas. Projektägare och styrgrupp för den planerade verksamheten blir den lokala samverkansgruppen, LSG – Strängnäs, med representation från Landstinget, Strängnäs Kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I samverkan med den lokala samverkansgruppen i Eskilstuna delegeras vid lämplig tidpunkt den direkta styrningen för hela verksamheten till den för TUNA verksamheten redan utsedda och etablerade styrgruppen. Den lokala samverkansgruppen är som nämnts projektägare och styrgrupp, men under uppstartsfasen kan en särskild styrgrupp utses då det finns behov av en närmare och mer frekvent styrning. Tanken är sedan att den lokala samverkansgruppen i Strängnäs som projektägare utökar och förstärker befintlig styrgrupp för TUNA i Eskilstuna, som fortsätter sitt uppdrag med det utökade ansvaret för verksamheten och samordnarens aktivitetsplan, insatsens måluppfyllelse och rapportering till finansiären. Styrgruppen träffas för närvarande två gånger per termin. Samordningsförbundet RAR, som finansiär, inbjuds som adjungerad till den lokala styrgruppens arbete under projekttiden för att därefter följa tidigare uppgörelse med styrgrupp TUNA EskilstunaSträngnäs. För att både säkerställa TUNA-konceptet och trygga en bra uppstart för verksamheten är idén att dra nytta av redan befintlig kompetens. Med anledning av att samordnarens roll är så viktig för det löpande arbetet, utvecklingen av metoder och arbetssätt samt som funktion för styrgruppen, ser vi en snabbare verksamhetsstart och kvalitetssäkring genom delad samordnartjänst med grundverksamheten i Eskilstuna. Samordnaruppdraget kommer således att omfatta båda verksamhetsdelarna där samordnaren, med sin kompetens, är med redan i uppbyggnadsfasen av projekt TUNA-Strängnäs för att säkerställa såväl rekrytering som planering för verksamheten. Det delade samordnaruppdraget motiveras främst av att TUNA-konceptet förs vidare men också av de samordningsvinster som uppstår. För att inte förlora kvalité och tempo i pågående verksamhet i Eskilstuna så framkommer, i samtal med samordnaren, att under uppbyggnadsfasen i Strängnäs, så det är möjligt att arbetsuppgifter omfördelas inom verksamheten där personliga coacherna tar lite större ansvar i kontakten med arbetsgivarna för att frigöra samordnaren för uppdraget. Samordnaren kommer då att ha en mer handledande roll i arbetsgivarkontakterna. Verksamheten i Eskilstuna är beredda att genomföra denna insats då betydelsen av en gemensam och sammanhållen verksamhet har större värde för den egna verksamheten än om ett helt nytt koncept skulle starta i Strängnäs. Ex på samordningsvinster är, arbetsgivarkontakter med praktik-jobbanskaffning, gemensam personalsamverkan, personalmöten och utbildning, bredare utbud för brukarna genom samutnyttjande av båda kommunernas praktik-arbetsplatsbank. För att ytterligare underlätta igångsättandet utses två personliga coacher i Eskilstuna som faddrar och bollplank för personalen i Strängnäs. Verksamheten kommer också att ha en del gemensamma personal- och arbetsmöten.

Samordnarens uppdrag är att:

• ansvara för uppstartsfasen och kvalitetssäkra verksamheten genom att hålla i och utveckla det gemensamma arbetet
• medverka i rekrytering och tillsättande av remissgrupp
• vara länk mellan styrgrupp och operativ nivå
• delge information om TUNAS verksamhet till organisationer och arbetsgivare
• handleda personal i det gemensamma arbetet
• informera och sprida resultat på lokal, regional och nationell nivå
• Kontaktperson och platsansvarig för framtida utvärdering av TUNA: S arbete på individnivå
• Samordna kontakten med arbetsgivare som kan ta emot individer för arbetsträning

Personliga coachernas uppdrag blir att:

• Bedriva viss gruppverksamhet
• Genomföra Individuella kartläggningar
• Vara ett kontinuerligt stöd utifrån deltagarnas behov
• Samverkan med respektive handläggare på aktualiserande myndigheter
• Kontinuerliga uppföljningar på arbetsplatserna
• Ansvar för deltagarnas utslussning och slutdokumentation

Det är angeläget med hela tjänster inom verksamheten och utifrån arbetets karaktär är det också viktigt att ”rätt ”personer rekryteras. Rekryteringsarbetet bör därför ske genom den av samverkansgruppen utsedda styr- och arbetsgrupp med kompentens och erfarenhet från TUNA Eskilstuna. Anställd personal ska ha sin anställning inom och rekryteras från någon av samverkande parter så att det också finns grund i finansieringen vid den senare permanentningen. Vid permanentning regleras finansieringen genom separata överenskommelser avhängigt vilken huvudman som svarar för tjänsten/na. Huvudman under projekttiden, visavi samordningsförbundet RAR och vid permanentning övriga organisationer, blir den- eller de parter som redovisar kostnader för verksamheten.

Finansiering

Projekttid med uppbyggnadsfas är planerad till 18 månader och kostnaden beräknas till ca 2 milj. kr (se Bilaga kostnadsberäkning/budget). Samordningsförbundet RAR är redan finansiär för samordnaren och i planeringen ligger att RAR även svarar för finansieringen av verksamheten i sin helhet under den planerade projektperioden. Verksamheten kommer därefter att permanentas och allt arbete sker inom ramarna för ordinarie verksamhet som finansieras av genom att samtliga organisationer bidrar med kompetens och – eller medel till verksamheten. Vid permanentning görs också en överenskommelse om resursfördelning mellan berörda parter i verksamheten och undertecknad överenskommelse skall vara klar två månader före projektslut. Undantaget blir samordnarens arbetsuppgifter som inte ligger inom ramarna för någon av de samverkande myndigheternas uppdrag. Här förväntas i samverkan med Eskilstuna att den fortsatta finansieringen ske utifrån tidigare beslut genom RAR. Lokalmässigt har verksamheten inplanerats i ”Jobbtorget”. En central placering där man delar lokaler, med bland annat arbetsmarknadsverksamhet, och som väl svarar mot verksamhetens behov.

Utbildning

Det finns ett behov av kompetensutveckling genom föreläsningar och studiebesök avseende samverkan kring unga vuxna med ADHD. Liksom för personalen på TUNA i Eskilstuna är det viktigt att med kompetensutvecklande aktiviteter även för personal inom TUNA i Strängnäs

Rapportering

Lägesrapport skrivs halvårsvis och seminarier genomförs årligen i samband med Samordningsförbundets medlemsmöte.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning under projekttiden sker kontinuerligt till den lokala styrgruppen där även representation från RAR finns med. Utvärdering av TUNA har tidigare genomförts i Eskilstuna av metod, socioekonomiskt resultat samt även pågående hälsoperspektiv. Styrgruppen kan dock se över behovet av en eventuell mer lokal genomlysning av den lokala verksamheten.